Helsingfors Olympiastadion har kallats världens vackraste stadion

Finland deltog aktivt i den internationella olympiska rörelsen redan innan nationen blev självständig år 1917. Finländarnas utomordentliga idrottsframgångar i olympiska spelen på 1920-talet bidrog till att väcka drömmen om att få arrangera olympiska spelen i Helsingfors. Stadionstiftelsen som grundats år 1927 började göra allvar av denna dröm. Stiftelsen fick som sin huvuduppgift att verka för att låta bygga en sådan stadion att Helsingfors kan tjäna som värdstad för sommar.

Arenan som kallats världens vackraste olympiastadion kom till som ett resultat av en arkitekttävling. Arkitekterna Yrjö Lindegren och Toivo Jäntti vann tävlingen med sitt renlinjiga funktionalistiska förslag. Byggnadsarbetena inleddes den 12 februari 1934 och byggnaden invigdes den 12 juni 1938.

 

Invigningen och ibruktagandet den 12 juni år 1938

Det var försommarsöndagen den 12 juni 1938, klockan 14.00. Idrottare från Finlands Riksidrottsförbund och Arbetarnas Idrottsförbund marscherade taktfast in på stadion efter gymnastmästaren Heikki Savolainen som bar Finlands flagga. Hundratals småflickor lät sina ballonger flyga iväg med vinden. Republikens president Kyösti Kallio Invigde stadion:

”Medborgare! Finland upplever nu en märkesdag då stadion som uppförts i vår huvudstad öppnar sina portar för att tjäna som högborg för fosterländska fester och ädel kamp”.

På invigningen av stadion bjöds naturligtvis också på gymnastik. Gymnasterna som två år tidigare under olympiska spelen i Berlin skördat ära och medaljer åt Finland visade sin skicklighet på barren. Laget från gymnastik- och idrottssällskapet Tampereen Yritys tog publiken med storm med sin stav- och frigymnastik. I friidrotten bjöds på 3000 meter löpning för herrar och 8x100 meter stafett för pojkar och en tävling i spjutkastning som vanns av Matti Järvinen (Keravan Urheilijat) med resultatet 73,39. I en fotbollsmatch mätte lagen från Finlands Bollförbund och Arbetarnas Idrottsförbunds Helsingforsdistrikt sina krafter. I matchen gjordes inte ett endaste mål. Invigningsfesten avlutades med nationalsången Vårt land.

Allt detta kunde också hela Finlands folk se framför sig då Rundradion i två timmar och fyrtio minuter sände allting i direktsänt referat från stadion. På plats i stadion befann sig 16 000 personer. Den finska pressen sparade ingalunda på spaltutrymmet då man dagen därpå rapporterade evenemanget för sina läsare.

Förtjusningen över den nya flotta idrottsarenan var stor. Under månaderna som följde på invigningen arrangerades över 20 evenemang på stadions löparbanor och gräsmatta. Stadion hade fått sitt elddop och klarat det med äran i behåll. 

Efter att ha färdigställts har stadion upplevt åtta olika stora byggnadsskeden. Det viktigaste byggnadsskedet var en grundläggande renoveringen av hela stadion åren 1990-1994. Som störst var antalet platser på Olympiastadion år 1952, över 70 000 platser. År 2015 var antalet läktarplatser 39 784, alla sittplatser.  Stadionbyggnadens längd är 243 meter, bredden som störst 159 meter tornets höjd 72 meter. Hela stadionområdets storlek är 4,9 hektar. 

 

Olympiska spelen i Helsingfors 1952

Helsingfors Olympiastadion stod färdig att ta emot idrottsvärldens elit under det högtidliga öppnandet av de XV olympiska spelen den 19 juli 1952 då republiken Finlands president J.K. Paasikivi förklarade spelen öppnade. Den olympiska facklan bars in av löparkungen Paavo Nurmi medan Hannes Kolehmainen tände elden uppe i tornet. Den olympiska eden svor på de deltagande idrottarnas vägnar mästargymnasten Heikki Savolainen. 

Helsingfors Olympiastadions viktigaste evenemang genom historien var de XV olympiska spelen den 19.7-3.8 år 1952.

På Olympiastadion tävlades i friidrott, fotboll och ritt. Uppvisningar i sport gavs i form av handboll och boboll. Alla tävlingar gav upphov till hjältar och favoriter då världsrekordet slogs tio gånger bland annat i friidrott. Söndagen den 3 augusti 1952 förklarade IOK:s svenska president Johannes Sigfrid Ekström spelen avslutade på Olympiastadion. Efter spelen placerades i utrymmet bakom huvudläktaren på Olympiastadion ut en hederstavla i marmor, på vilken man graverat in namnen på alla de idrottare och lag (länder) som belönades med guldmedalj under de XV olympiska spelen i Helsingfors år 1952.

Då olympiska spelen öppnades uppnåddes stadions åskådarrekord 70 435 åskådare och olympiaåret är fortsättningsvis det evenemang som lockat mest åskådare. Under hela året 1952 besöktes stadion av sammanlagt 850 000 åskådare.

Resumé av boken: Helsingfors olympiastadion, Helge Nygrén 1978.

 

Mera historia om stadion: Kvinnan, som byggde tornet >>